Grundläggande människa-datorinteraktion MN1

Kursen ska ge grundläggande kunskaper om hur människor interagerar med tekniska system, främst i arbetslivet. Den fokuserar på några olika teoretiska block samt på mer praktiska moment.

En grundläggande beteendevetenskaplig del tar upp perception, kognitiva teorier, mänskligt beslutsfattande, lärande, samarbete i grupper, och agerande i datorstödda situationer. Ett avsnitt om människa-datorinteraktion tar upp beskrivning, analys, design och konstruktion av interaktion mellan människor och datoriserade tekniska system, samt tillämpningar inom olika områden, t ex administrativa system, sjukvård, processtyrning, fordons- och trafikstyrning.

Kursen tar också upp olika modeller för systemutveckling och systeminförande i arbetslivet, utveckling i stora projekt, iterativ systemutveckling, prototyper användarcentrerad utveckling, gränssnittsutformning som del av systemutvecklingsprocessen m.m.

En större projektuppgift genomförs i grupper om fyra studenter (så långt detta är möjligt). Arbetet består av fem moment som grovt beskrivet innebär skiss, analys, design, utvärdering och omdesign.

Innehållsförteckning

Senaste nytt

Registrering

Schema

Litteratur

Examination

Projektuppgift

Projektförslag

Registrering sker vid lektioner i samband med kursstarten.
De som inte registrerar sig då får kontakta kansliet för senare registrering.
OBS!!! De som registrerat sig på kursen men hoppar av måste anmäla detta till kansliet för avregistrering!!!

Nr	Dag	Dat	Kl	Sal	Tema	Läsning	Lärare	Slides
F1	Torsdag	4/9	13:15-15:00	P1111	Introduktion	Kap. 1-4	Jan Gulliksen	F 1
F2	Fredag	5/9	13:15-15:00	P1111	Kognition introduktion	Kap. 5	Jan Gulliksen	F 2
D0	Måndag	8/9	17:00		Designskiss	Kap. 10	Mikael Laaksoharju
F3	Onsdag	10/9	10:15-12:00	P1111	Kognition fördjupning	Kap. 5,7	Iordanis Kavathatzopoulos	F 3
F4	Torsdag	11/9	13:15-15:00	P1111	Fältstudier/analys	Kap. 8-9	Jan Gulliksen	F 4
F5	Fredag	12/9	8:15-10:00	P1111	Design 1	Kap. 10-11,13	Jan Gulliksen	F 5
F6	Onsdag	17/9	10:15-12:00	P1111	Design 2	Kap. 6,10-11,13	Jan Gulliksen	F 6
F7	Torsdag	18/9	15:15-17:00	P1111	Design 3	Kap. 6,10-11,13	Jan Gulliksen	F 7
F8	Fredag	19/9	13:15-15:00	P1111	Social- & organisationspsykologi	Kap. 7,15-17,29	Iordanis Kavathatzopoulos	F 8
D1	Fredag	19/9	17:00		Användar- och kravanalys	Kap. 8-9	Mikael Laaksoharju
F9	Onsdag	1/10	10:15-12:00	P1111	Utvärdering	Kap. 12,21	Jan Gulliksen	F 9
F10	Onsdag	1/10	13:15-15:00	P1111	ACSD	Kap. 18-22	Jan Gulliksen	F 10
D2	Lördag	4/10	17:00		Design	Hela boken	Mikael Laaksoharju
F11	Torsdag	9/10	15:15-17:00	P1111	Gästföreläsning		Nils-Erik Gustafsson	F 11
F12	Fredag	10/10	10:15-12:00	P1111	Instruktion för slutexaminationen och allmän frågestund		Jan Gulliksen Mikael Laaksoharju	F 12
D3	Fredag	10/10	17:00		Utvärdering	Kap. 12,21	Mikael Laaksoharju
D4	Onsdag	15/10	17:00		Svar på utvärdering		Mikael Laaksoharju
Tenta	Fredag	17/10	8:00-17:00	P1111	Examination		Jan Gulliksen

Benyon, D., Turner, P. and Turner, S. (2005). Designing interactive systems: People, activities, contexts, technologies. ISBN: 0-321-11629-1. Finns via bokhandlarna eller via nätet. Föreläsningarna är till för att komplettera och kommentera boken och går därför inte igenom boken i detalj. Läshänvisningarna ovan ger bara ungefärliga områden som behandlas under föreläsningarna. Det förväntas dock att ni tillgodogör er boken för att klara kursens mål och examination, så läs den.

Examinationen sker dels genom den obligatoriska grupparbetsuppgift som ska genomföras, dels genom en examinationsdag med olika övningar. Ladda upp era Pecha Kuchor och Posters på studentportalen senast 14:00 torsdag 16 oktober. För ytterligare instruktioner, se Föreläsning 12.

Pecha Kucha

• 3 exempel på dålig användbarhet
• 1 exempel på bra användbarhet
• Försök hålla nere filstorleken; skala ner bilder till lagom storlek (1280x800) och kvalitet (jpeg-kompression c:a 60). Detta då den slutliga presentation kommer innehålla runt 300 bilder.
• OBS! Laddas upp som ppt-fil i filarean Pecha Kucha på studentportalen. Om ni inte har powerpoint på era hemdatorer så kan ni använda openoffice eller institutionens pc-labb.

Posters

• Utgå från följande mall när ni gör presentationen. hcimall.ppt Ni får och uppmanas att redigera den efter era behov. Det enda som ni inte ska ändra är ramen runt sidan och utskriftsstorleken.
• Laddas upp som ppt-fil i filarean Posters på studentportalen. Om ni inte har powerpoint på era hemdatorer så kan ni använda openoffice eller institutionens pc-labb.
• Glöm inte att bifoga telefonnummer i informationsfältet när ni laddar upp postern, som ni döper till grupp?.ppt! ? = er gruppbokstav.
• OBS! Då postern skrivs ut på en skrivare av bläckstråletyp så undanbeds stora opaka fält och bakgrunder. Detta både för att spara bläck och utskriftstid. Se även till att ha för formatet tillräcklig upplösning om ni använder bitmappade bilder (300dpi).

Kommer successivt att läggas upp som pdf-filer på denna plats.
Kapitelhänvisningar gäller kursboken.
OBS!! För att klara kursen måste man inhämta det material som finns i kursboken.

Varje student ska välja ett projekt bland de nedan beskrivna. Detta projekt delas upp i fem moment. För varje moment gäller en strikt deadline enligt schemat ovan (D0-D4). Utförligare information läggs upp när det behövs.

Skiss (D0)

Momentet innebär att ni individuellt presenterar ett förutsättningslöst designförslag. Detta motsvarar 5% av projektarbetet. Med förutsättningslöst menas att vi inte kräver att ni har läst in er på några teorier inför denna uppgift. Ni behöver inte ha gjort några efterforskningar. Ni ska endast utgå från er själva och era egna erfarenheter när ni gör förslaget. Omfattningen på arbetet med skissen bör i tid motsvara 0,1 hp. Förslaget laddas upp på studentportalen i kursens filarea senast enligt D0 i schemat ovan.

FAQ

• "Måste man skissa manualen?"

Du ska skissa så att din idé framgår. För det behövs eventuellt lite instruktioner så en manualskiss kan vara nåt som kommer av bara farten. Tänk på att inte lägga för mycket tid på skissen bara.

• "Hur skissar man bäst?"

Papper och penna är snabbt och flexibelt och ett foto eller en avskanning är oftast lätt fixad (För dem som inte har detta i arsenalen så finns det skanner i ett datorlabb. Fråga DatorQ om vilket). Man får göra som man tycker är bäst. En del kanske är supersnabba på ASCII art.

• "Jag skulle vilja modifiera projektförslaget lite..."

Gör det gärna! Det är kul med fräscha idéer.

• "Jag vill vara i grupp med X och Y och Z."

Det vill inte vi. Ett underförstått mål med grupparbete är att lära sig samarbeta och detta lär man sig ännu mer genom att samarbeta med nya människor.

Användar- och kravanalys (D1)

Momentet genomförs i grupper som konstrueras utifrån valt projekt och motsvarar 15% av projektet. De potentiella användarna ska identifieras och intervjuas för att ge underlag för en välgenomtänkt design. Utnyttja informationen från föreläsning 4 om fältstudier och analys. Analyserna läggs upp på projekthemsidan senast enligt deadline D1 i schemat ovan.

Krav på momentet

• Ni ska göra en projekthemsida där ni redovisar tidsrapportering, möten och alla framsteg i projektet. En gruppledare ska utses.

• Ni ska göra ett seriöst försök att få till en fältstudie med verkliga tilltänkta användare. I fall där det absolut inte går vägen så ska ni ändå försöka få fram motsvarande nödvändig information på något annat sätt. Redovisa arbetet noga!

• Ni ska inte bara göra en datainsamling utan även en analys av denna. Ibland är det nödvändigt att kunna se igenom användarens önskemål för att se det verkliga behovet. Tolka materialet!

• Ni ska ta fram t ex scenarios eller personas för att visa hur en användare får behov eller blir hjälpt av er lösning. Även om denna typ av verktyg aldrig kan bli generella så är det viktigt att ni tänker ett varv extra på om det det som ni presenterar verkligen känns klokt i de tänkta situationerna.

Design (D2)

Momentet genomförs i grupper som konstrueras utifrån valt projekt och motsvarar 50% av projektet. Ta fasta på informationen från föreläsningarna 2, 3, 5, 6 och 7. Designförslaget läggs upp på projekthemsidan senast enligt deadline D2 i schemat ovan.

Krav på momentet

• Ni ska presentera ert designförslag på projekthemsidan. Presentera skisser, prototyper, bilder etc. gärna ackompanjerat av scenariobeskrivningar eller motsvarande som gör det begripligt för läsaren. För länkade dokument gäller att de måste vara i pdf-format.

• Ni ska dessutom redovisa hur ni kommit fram till er slutgiltiga design. Visa hela processen för att komma fram till slutresultatet, inklusive eventuella snedsteg så att man kan följa er utveckling. Därför är det viktigt att ni successivt uppdaterar er webbplats med era framsteg och inte lägger in allt på slutet. Redogör för hur ni har använt er av era fältstudier/intervjuer för att hitta en lösning som ni tror passar de användare som ni identifierat. Notera också att motiven till era designbeslut är viktiga, så att det inte bara blir löst tyckande. Loggbok och tidredovisning hjälper er och oss att göra kvalitetsuppföljningen.

• Titta på era ursprungliga designskisser, hur väl stämmer de överens med slutresultatet? (det räcker med några få meningar om varje skiss). Observera att det inte nödvändigtvis är de projekt som stämmer väl med de ursprungliga skisserna som är de bästa, ofta finns det mycket bra skäl att välja en helt annan riktning, det är era motiv till hur ni gjort som är det viktiga.

Hur bedömer vi era designprojekt?

Följande är några av de kvaliteter som vi bedömer:

• kreativitet, fantasi och innovation både i designlösningarna, presentationsformen och i utvecklingsprocessen.
• relation till teori från boken och andra tillgängliga resurser (ange referenser)
• användbarhet, tillgänglighet och andra kvalitetsattribut i designlösningen
• realism, både vad avser tekniska förutsättningar och användarbehov
• kvalitet i genomförandet av projektet i termer av iterativitet, användarinvolvering, kontinuiteten i utvecklingen och löpande utvärdering, effektivitet i utvecklingsarbetet, projektsamverkan och organisation, etc.

Den slutgiltiga bedömningen av ert projekt är en sammanvägd bedömning av det ni presenterar på examinationsdagen och det som finns att beskåda på ert projekts webbplats.

Utvärdering (D3)

Momentet genomförs individuellt och motsvarar 20% av projektet. Information från föreläsningar 8 och 9 kan vara till hjälp. I diskussionsforumet på studentportalen hittar ni ett anslag om vilken grupp ni har blivit utsedd att utvärdera. För utvärderingen ska ni ta hjälp av en eller flera utvärderingsmetoder. Det är OK att ta fram en egen metod eller anpassa en befintlig, men man ska inte uppfinna hjulet på nytt, så därför ska ni alltid ge källhänvisningar till de metoder som ni har utgått ifrån. Observationer och slutsatser har en mycket högre trovärdighet om de inte ger intryck av att bara vara löst tyckande.

Resultaten av utvärderingen och användartestningen samlas i ett pdf-dokument som klistras in som svar till motsvarande grupp i diskussionsforumet på studentportalen, senast enligt deadline D3 i schemat ovan. Därefter ska varje grupp lägga upp de mottagna rapporterna på sin projekthemsida.

Krav på momentet

Ni bör få med följande i er utvärdering:

• Expertgranskning. Använd t ex Nielsens heuristiska utvärdering eller någon annan motsvarande metod. För komplexa webbsidor kan det vara lämpligt att använda Vervas "Vägledning för 24-timmarswebben" som kan laddas hem från Vervas hemsida (se länkar nedan).
• Användartestning. Genomför ett användartest med en tilltänkt användare eller, i de fall där det inte låter sig göras, en "surrogatanvändare", dvs. en användare som så långt som möjligt stämmer in på er tilltänkta målgrupp.

Ni ska dokumentera resultatet av utvärderingen på ett sådant sätt att det blir lätt för mottagande grupp att ta till sig och använda detta. En tabell eller en punktlista med de problem ni hittar är ofta lämpligt. Ett annat bra sätt är att visa "skärmbilderna" med pratbubblor som pekar ut vad som inte är tillfredsställande. Ni skall göra en prioritering av användbarhetsproblemen, så att mottagaren förstår vilka som är mer och mindre allvarliga.

Tänk på att ...

• ... vara uppmuntrande. Notera även vad som är bra och inte bara alla problem. Det finns annars en risk att det som är bra ändras när andra problem ska åtgärdas.
• ... använda ett vårdat och korrekt språk så att inte utvärderingen försummas p g a missförstånd (ödmjukhet och respekt för mottagaren rekommenderas).

Länkar:
Grafiska gränssnitt, några tips
http://www.useit.com/papers/heuristic/
http://www.usabilityhome.com/ (under rubriken "Inspection")
http://verva.se/web/t/Page____1154.aspx

Svar på utvärdering (D4)

Momentet genomförs i grupper som konstrueras utifrån valt projekt och motsvarar 10% av projektet. Era svar och eventuella förändringar som ni gör ska ni samla i ett pdf-dokument och lägga upp på er projekthemsida senast enligt deadline D4 i schemat ovan, tillsammans med de utvärderingar ni mottagit.

Uppgiften är att beskriva på vilket sätt ni tagit hand om resultatet av de utvärderingar som ni fått. Detta kan ni delvis göra genom att förändra er design, men det är inte nödvändigt. Vad ni däremot måste göra är att adressera varje synpunkt som kommer fram i utvärderingen och bemöta eller gilla de förslag som kommer in, samt motivera vilka förändringar ni, i det teoretiska fallet att ni ska slutföra projektet, avser göra som ett resultat av utvärderingen.

Transaktionsflöden på bankkortet

Hur mycket får du egentligen ut av att läsa transaktionsflödena från ditt visa/mastercard-kort? Visst vore det bra om transaktionerna från t ex din lokala handlare kunde kategoriseras på nåt sätt? Eller kanske vill man inte ens veta hur man handlar?

Bildskärmsinställningsekvilibrism

Det kan var väldigt knepigt att förstå hur man gör för att ställa in en bildskärm för att den ska återge den perfekta bilden. Hur fungerar systemet som vem som helst klarar av, såväl gammal som ung? Vad är lämpligt att kunna göra mer än att "bara" ändra inställningarna?

Rehabilitering av strokedrabbade

Personer som drabbas av stroke blir ofta halvsidesförlamade och kan förlora vissa grundläggande egenskaper, exempelvis logiskt tänkande, talförmåga, korttidsminne samt fysiska egenskaper som koordinationsförmåga. Genom att stimulera båda hjärnhalvorna kan en person som drabbats av stroke på sikt tillfriskna. Hur fungerar ett system för att skapa sådan neurologisk stimulans? Och hur gör man systemet tillgängligt för alla patienter?

Hjälpmedel för hörselskadade

Den vita käppen som synskadade människor förknippas med fyller två syften. Dels det uppenbara syftet att känna efter var det är okej att trampa, men även det underförstådda syftet att hjälpa andra att uppmärksamma att en synskadad är i farten. En hörselskada syns inte lika väl så det kan ibland vara farligare att inte höra än att inte se. Hur skulle ett hjälpmedel kunna utformas för att underlätta och göra vardagssituationer säkrare för hörselskadade?

Självtransporthjälpmedel för synskadade

Skulle det kunna vara möjligt för synskadade att t ex cykla? Vad för slags hjälpmedel skulle i så fall behövas? Ta fram ett förslag på hjälpmedel som ökar synsvagas möjligheter att röra sig fritt även längre sträckor utan kollektivtrafik.

Kommunikationshjälpmedel för talförhindrade

Om man inte kan uttrycka det man vill säga genom tal så kan vissa situationer bli besvärliga. Vad skulle man kunna tänka sig för hjälpmedel för att underlätta kommunikation utan tal? I uppgiften ingår även att ta fram en manual för den föreslagna produkten.

Självscanning NG

Stormarknader ger idag ofta sina kunder möjligheten att själva läsa in priset på handlade varor med hjälp av en särskild apparat. Hur skulle det kunna fungera att använda mobiltelefonen för detta syfte istället? Vad skulle detta ge för möjligheter och vad bör man tänka på när man utvecklar ett sådant system?

http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-6248-1__fulltext.pdf

Blodtrycksmätare för pensionärer

Vilka krav och förutsättningar har pensionärer som användargrupp? Vad behöver man kunna göra med en blodtrycksmätare? Vad är nödvändigt och vad skulle man kunna önska sig om man fick fantisera fritt? I uppgiften ingår även att ta fram en manual för den föreslagna produkten.

Diabetesmätare för barn

Vilka krav och förutsättningar har barn som användargrupp? Vad är barn? Vad behöver barn kunna göra med en diabetesmätare? Vilka finesser är nödvändiga och vilka skulle vara bra om de gick att genomföra? I uppgiften ingår även att ta fram en manual för den föreslagna produkten.

Logistik på Rullan

De flesta som någon gång har ätit lunch på Rullan har nog förundrats över de allt annat än blygsamma köerna som sträcker sig genom matsalen en bra bit in på lunchrasten.
Skulle logistiken kunna förbättras så att kötiden kunde förkortas? Skissa flera förslag på lösningar för olika budgetar, varav minst en är en nollbudgetlösning.

Hälsoanalys genom inhandlade varor

I kundregistren hos livsmedelshandlarna samlas en väldig massa information om vad du och andra brukar köpa. Varför inte utnyttja denna data för att hjälpa kunder att leva ett nyttigare liv? Eller ett mer rättvisemärkt? Hur kan man presentera information om vitaminer och ursprungsmärkning så att man som kund inte storknar?

Rattfjärrkontroll

Hur mycket kan man egentligen styra utan att titta? Ta fram en fjärrkontroll för bilratt med vilken man kan justera diverse funktioner i bilen. Bilstereo, GPS, AC etc. Ska fjärrkontrollen kunna användas av såväl vana som ovana användare? I uppgiften ingår även att ta fram en manual för den föreslagna produkten.

Hemfjärrkontroll

Vore det inte spännande att kunna navigera hela sitt hem från en fjärrkontroll? Tända i öppna spisen kanske? Brygga kaffe från sängen? Är det intelligenta hemmet verkligen en intelligent idé? Upp till bevis! I uppgiften ingår även att ta fram en manual för den föreslagna produkten.

Systembolagets alkoholvaneciceron

Vad är det egentligen för alkohol du dricker under ett år? Skulle det inte vara kul att få hjälp att variera valen och kanske någon gång kunna minnas vad det där goda vinet hette? Visa hur systembolaget skulle kunna använda data om dina och andras inköp för att hjälpa dig välja bättre.