Lektion 6: Listor och tupler
Moment: | Mer systematisk genomgång av listor och tupler |
Begrepp som introduceras: | Listor och tupler |
Arbetssätt: | Arbeta gärna tillsammans med någon, men skriv egen kod. Diskutera med varandra!
Försök svara på de frågor som har givna svar innan du tittar på svaret. Fråga handledarna om det är något svar du inte förstår! |
Uppskattad arbetstid: | 6 timmar. |
Redovisning: | Obligatorisk redovisning av uppgifterna enligt kursens hemsida. |
Listor
Vi har redan använt listor en del men i denna lektion ska vi gå igenom dem mer systematiskt.Detta är ett av de viktigaste verktygen i Python med ett stort användningsområde. Det innefattar bland annat det som i många andra språk kallas för arrayer men är mer generellt än dessa brukar vara.
En lista består av ett antal element av godtycklig datatyp.
Exempel:-
[2, 3, 5, 7, 11]
är en lista med 5int
-objekt. -
['Eva', 'Olle', 'Lisa', 'Gustav']
är en lista med 4str
-objekt. -
[22, 'Päron', 4, 3.14159]
är en lista med 4 element av olika typer. -
[[1, 2, 3], 'Kalle', 25, ['x', 'y']]
är en lista med 4 element varav två är listor, ett är en sträng och ett är heltal. -
[]
är en lista med 0 element.
Konstruktion av listor
En lista kan skapas genom att man, som i exemplen ovan, räknar upp elementen inom []-parenteser:
fib = [1, 1, 2, 3, 5, 8]
Elementen får index från 0 och uppåt. För att nå enskilda element kan man också använda index-värdet omgivet av []-parenteserna.
Operatorn=
samt metoderna append
och insert
kan användas för att ändra listan.
Exempel | Utskrift | Kommentar |
---|---|---|
fib = [1, 1, 2, 3, 5, 8] print(fib) | [1, 1, 2, 3, 5, 8] | |
print(fib[3]) print(fib[2] + fib[5]) | 3 10 | Åtkomst av enskilda element m h a []. Första index är alltid 0. |
fib.append(12) print(fib) | [1, 1, 2, 3, 5, 8, 12] |
Metoden append lägger till sist.
|
fib[6] = 13 print(fib) | [1, 1, 2, 3, 5, 8, 13] | Ett enskilt element kan ändras med tilldelningsoperatorn. |
fib.insert(0, 0) print(fib) | [0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13] |
insert( index, värde)
skjuter in ett nytt värde på angivet index.
|
Man kan använda negativa index för att referera element i slutet av listan. Index -1 står för det sista, -2 för det näst sista etc.
Exempel | Utskrift |
---|---|
fib.append(fib[-1] + fib[-2]) print(fib) | [0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21] |
for i in range(3): fib.append(fib[-1] + fib[-2]) print(fib) | [0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89] |
Arbeta med listor
Det finns flera standardfunktioner för listor, bl a: len
för antalet element,
max
och min
för största och minsta, sum
för summan samt
sorted
som returnerar en ny lista som är sorterad.
Alla dessa utom den första kräver att elementen
i listan är "jämförbara" t ex antingen alla tal eller alla strängar.
Exempel | Utskrift | Kommentar |
---|---|---|
m = [1, 3, 0.5, 4, 3.5, 8] print(len(m)) | 6 | |
print(max(m), min(m), sum(m)) | 8 0.5 20.0 | |
print(sorted(m)) print(m) | [0.5, 1, 3, 3.5, 4, 8] [1, 3, 0.5, 4, 3.5, 8] |
Ursprungslistan oförändrad. |
print(sorted(['Ärlig', 'Eva', 'Åke'])) | ['Eva', 'Ärlig', 'Åke'] | Obs: Fel ordning på 'Å' och 'Ä'. |
sorted(['x', 5]) | Traceback (most recent call last):
File "<stdin>", line 1, in <module>
TypeError: '<' not supported between instances of 'int' and 'str' |
Datatyperna int och str är inte jämförbara.
|
Övningar
-
Skriv en funktion
mean(m)
som beräknar och returnerar medelvärdet av talen i listanm
! Vad händer om listan innehåller strängar?def mean(m): return sum(m)/len(m)
-
Skriv en funktion
median(m)
som beräknar och returnerar medianen av talen i listanm
! Medianen är det tal som kommer i mitten om man sorterar talen. Om antalet tal är jämnt så definierar vi det närmast över mitten som median.def median(m): l = sorted(m) return l[len(l)//2]
for
-satsen på listor
För att iterera över elementen i en lista passar for
-satsen bra.
Exempel: Summera alla negativa element i en lista med tal.
Övningar
-
Givet en lista med tal. Skriv kod som konstruerar en ny lista utan de negativa talen.
m = [-1, 3, 5, -3, 3, -8] n = [] # Skapa en tom lista for x in m: if x >= 0: n.append(x) print(n) # Skriver [3, 5, 3]
-
Skriv en funktionen
between(lista, low, high)
som skapar och returnerar en lista av de element ilista
som ligger mellan i mellanlow
ochhigh
.def between(lista, low, high): result = [] for x in lista: if low <= x <= high: # OK att skriva så! result.append(x) return result l = [3, 1, 8, 19, 2, 5, 12] print(between(l, 3, 12)) # Skriver [3, 8, 5, 12]
Exempel: Värld med irrande paddor
I stället för två paddor som i föregående lektion kan vi ha en lista med flera vimsiga paddor. Med användning av metodernarandom_turtle
och move_random
från föregående
lektion:
Du kan se hela programmet här. Ladda gärna ner och prova!
Övning
-
Skapa en lista med 4 paddor som utplaceras i hörnen på en kvadrat. Rikta den första mot den andra, den andra mot den tredje, den tredje mot den fjärde och den fjärde mot den första. Så här:
Låt sedan paddorna gå ett steg (längd 5) mot den padda den är riktad mot. Uppdatera riktningarna så att de tittar mot sin målpaddas nya position. Så här kan det se ut efter en stund:
Avbryt körningen när de är när de möts i mitten.
ts = [create_turtle(-200, 200, 270), create_turtle(-200, -200, 0), create_turtle(200, -200, 90), create_turtle(200, 200, 180)] while ts[0].distance(ts[1]) > 10: for t in ts: t.forward(5) for i in range(4): j = (i + 1) % 4 # index för "nästa" padda ts[i].setheading(ts[i].towards(ts[j]))
En program med hjälpfunktionen
create_turtle
finns här.
Dellistor — "skivning"
Med hjälp av kolon kan man skapa dellistor. Detta kallas på engelska för "slicing".Skiva | Betydelse |
---|---|
lst[m:n] |
Delen av listan lst som har index från m till n - 1.
|
lst[:] |
En ny lista med samma element som lst .
|
lst[m:] | Lista med alla element från och med index m. |
lst[:m] | Alla element från början till och med element med index m-1. |
Exempel
Antag att listan lst = [10, 11, 12, 13, 14, 15]
Kod | Värde |
---|---|
lst[2:5] | [12, 13, 14] |
lst[:2] | [10, 11] |
lst[2:2] | [] |
lst[:] | [10, 11, 12, 13, 14, 15] |
lst[-3:] | [13, 14, 15] |
lst[-3:10] | [13, 14, 15] |
lst[-100:2] | [10, 11] |
Som synes går det bra att använda index-värden utanför gränserna i kolonuttrycken.
Det går också att ändra i listan både med tilldelningsoperatorn och med del
-satsen
Kod | Listans värde efteråt |
---|---|
lst | [10, 11, 12, 13, 14, 15] |
lst[1:3] = [21, 22, 23] | [10, 21, 22, 23, 13, 14, 15] |
del lst[2:4] | [10, 21, 13, 14, 15] |
lst[:2] = [] | [13, 14, 15] |
Övningar
-
Skriv en funktion
smooth(a)
som tar emot en listaa
med tal. Funktionen ska skapa och returnera en ny lista med samma antal element. Elementen på första och sista plats ska vara samma som ia
medan element på plats i ska vara medelvärdet av ava[i-1]
,a[i]
ocha[i+1]
.Exempel:
print(smooth([1, 2, 6, 4, 5, 0]))
[1, 3.0, 4.0, 5.0, 3.0, 0]
def smooth(a): res = [] res.append(a[0]) for i in range(1, len(a)-1): res.append(sum(a[i-1:i+2])/3) res.append(a[-1]) return res
Metoder och operatorer som ger information om listor
Uttryck | Värde | Kommentar |
---|---|---|
a = [3, 9, 2, 7, 9, 2, 3] | ||
a.count(9) | 2 | |
a.count('a') | 0 | |
a.index(7) | 3 | |
a.index(9) | 1 | |
a.index(9, 3) | 4 | Börjar leta i position 3. |
3 in a | True | |
'x' in a | False | |
'x' not in a | True | |
a = [[1, 1], 1, [1, 2], [1, 1]] | ||
a.count(1) | 1 | Räknar bara på "topp"-nivå . |
a.count([1, 1]) | 2 | |
a.index([1, 2]) | 2 |
Övningar
-
Skriv en funktion
counter2(x, lista)
som räknar hur många gånger värdet x förekommer på nivå 2 i listan lista. Elementen i lista kan förutsättas vara listor.Exempel:
counter2(1, [[[1, 1]], [1, 2, 1], [1, 2]])
ska returnera 3 dvs den ska inte räkna ettorna i listans första element eftersom dessa finns i en sublista.def counter2(x, lista): res = 0 for lst in lista: res += lst.count(x) return res
- Ovanstående funktion förutsatte att elementen i listan är listor. Vad händer om de inte är det? Prova!
-
Med hjälp av standardfunktionen
type
kan man undersöka typen av ett visst värde. Exempelvis har uttryckettype(42) == int
värdetTrue
,type(42) == list
värdetFalse
ochtype(['a', 1, [2, 3]]) == list
värdetTrue
.Skriv funktionen
counter(x, lista)
som räknar förekomsten x på både nivå 1 och 2.Exempel:
counter([[[1, 1]], [1, 2, 1], 1, [1, 2], 1])
ska returnera 5.def counter(x, lista): res = 0 for lst in lista: if type(lst) == list: res += lst.count(x) elif lst == x: res += 1 return res
Metoder som ändrar listor
Vi har tidigare sett dels hur enskilda list-element kan ändras med tilldelningsoperatorn (typa[3]='hej'
) och hur element kan läggas till på slutet med metoden append
.
Det finns flera andra metoder som kan förändra en list.
Kod | Listans nya innehåll | Kommentar |
---|---|---|
a = [21, 11, 42, 17] | ||
a.extend([0, 3]) | [21, 11, 42, 17, 0, 3] | |
a.pop() | [21, 11, 42, 17, 0] | pop returnerar 3. |
a.pop(1) | [21, 42, 17, 0] | pop returnerar 11. |
a.insert(2, 47) | [21, 42, 47, 17, 0] | |
a.append(47) | [21, 42, 47, 17, 0, 47] | |
a.remove(47) | [21, 42, 17, 0, 47] | |
a.reverse() | [47, 0, 17, 42, 21] | |
a.sort() | [0, 17, 21, 42, 47] | |
a.clear() | [] | |
a = ['Ola', 'Bo', 'Mi'] | ['Ola', 'Bo', 'Mi'] | |
a.sort() | ['Bo', 'Mi', 'Ola'] | |
a.append(3) | ['Bo', 'Mi', 'Ola', 3] | |
a.sort() | TypeError: '<' not supported between instances of 'int' and 'str' | Elementen måste vara jämförbara. |
a = [[2, 2, 1], [2, 1], [2, 3]] | [[2, 2, 1], [2, 1], [2, 3]] | |
a.sort() | [[2, 1], [2, 2, 1], [2, 3]] | Listelement är jämförbara |
Övningar
-
Antag att
lista = ['a', 'b', 'c']
. Vad är blir resultatet avlista.append([1, 2])
ochlista.extend([1, 2])
?Prova! -
Skriv en funktion
extend(lista, x)
som gör samma sak somlista.extend(x)
gör utan att använda metodenextend
. Förutsätt attx
är en lista.def extend(lista, x): for z in x: lista.append(z)
-
Metoden
remove
tar bort första förekomsten av värdetx
på översta nivån. Skriv en funktionremove_all(lista, x)
som tar bort alla förekomster avx
på översta nivån i listanlista
.def remove_all(lista, x): while x in lista: lista.remove(x)
Anmärkning: Eftersom anropetlista.remove(x)
börjar leta från början varje gång så är detta en långsam metod för långa listor.
Ett annat sätt att skapa listor
En vanlig situation är att man vill bygga upp en ny lista utifrån en gammal. I flera tidigare och exempel och övningar har vi sett mönstretDetta mönster hade vi senast i lösningen till övning 3 ovan där vi också påpekade att den givna lösningen var ineffektiv för långa listor.
Det finns ett sätt som är både enklare och effektivare! För att göra en ny lista som innehåller alla element från en lista utom de med värdet x kan vi skriva:
remove_all(lista, x)
får vi alltså skriva
Denna konstruktion kallas för "list comprehennsion" på engelska. Vi kommer använda termen listbyggare på svenska.
Fler exempel:
Uttryck | Värde |
---|---|
a = [x for x in range(7)] | [0, 1, 2, 3, 4, 6] |
[z*z for z in a] | [0, 1, 4, 9, 16, 25, 36] |
[z*z for z in a if z%2==0] | [0, 4, 16, 36] |
[round(z/3,2) for z in a] | [0.0, 0.33, 0.67, 1.0, 1.33, 1.67, 2.0] |
Tupler
Tupler är likt listor men de är "immutable" dvs går inte att ändra. Tupler skrivs med vanliga parenteser i stället för med hakparenteser. För övrigt använder man index-operatorn på samma sätt. Exempel:Kod | Värde | Kommentar |
---|---|---|
t = (10, 11, 12, 13) | ||
t[-1] | 13 | Indexering som i listor. |
t[0:3] | (10, 11, 12) | Skivning som i listor. |
t.index(12) | 2 | Index för första förekomst. |
(42) | 42 | Ingen tupel! Vanligt int. |
(42,) | (42,) | Tupel med ett element måste skrivas med kommatecken. |
() | () | Tupel med noll element. |
t[-1] = 42 | 13 | Traceback (most recent call last): File "<stdin>", line 1, in <module> TypeError: 'tuple' object does not support item assignment |
'x', 'a', 'y' | ('x', 'a', 'y') | Kan (ibland) skrivas utan parenteser. Se return-satsen från lösningen av andragradsekvationen! |
sorted(t, reverse=True) | 13, 12, 11, 10 | Standardfunktioner går bra |
Eftersom tupler är oföränderliga fungerar bara ett fåtal av listornas metoder:
copy
, count
och index
.
Man kan tycka att tupler inte tillför något utöver vad listor ger (allt som man kan göra med tupler kan man också göra med listor men inte tvärt om). Motiveringen till deras existens är att hanteringen av dem kräver mindre resurser än vad listor gör. Det kommer exempel på användning av tupler i kommande lektioner.
Obligatoriska uppgifter
-
Skriv funktionen
smooth(a, n)
som tar emot en lista a med tal och ett icke-negativt heltal n. Funktionen ska skapa och returnera en ny lista r därri = (ai-n + ai-n-1 + ai-n-2 + ... + ai-1 + ai + ai+1 + ... + ai+n-1 + ai+n) / (2*n + 1)
dvs medelvärdet ai och de 2n omkringliggande talen.Om n = 1 blir resultatet som i övningen ovan, åtminstone i de inre punkterna.
För att punkterna som ligger nära kanterna så att någon del av intervallet [i-n:i+n] är utanför listan ska två olika strategier implementeras:- Samma bredd (2n+1) på utjämningsoperatorn ska användas men i punkterna som får index mindre än 0 ska det första värdet användas och i punkter som får index efter sista elementet ska sista elementet användas. Man kan se det som att listan utvidgas både uppåt och nedåt med n element som sätts lika med randelementet.
- Bara punkter som finns i arrayen ska användas så medelvärdet bildas då över färre punkter.
Exempel: Koden
x = [1, 2, 6, 4, 5, 0, 1, 2] print('smooth_a(x, 1): ', smooth_a(x, 1)) print('smooth_a(x, 2): ', smooth_a(x, 2)) print('smooth_b(x, 1): ', smooth_b(x, 1)) print('smooth_b(x, 2): ', smooth_b(x, 2))ska ge följande utskriftersmooth_a(x, 1): [1.3333333333333333, 3.0, 4.0, 5.0, 3.0, 2.0, 1.0, 1.6666666666666667] smooth_a(x, 2): [2.2, 2.8, 3.6, 3.4, 3.2, 2.4, 2.0, 1.4] smooth_b(x, 1): [1.5, 3.0, 4.0, 5.0, 3.0, 2.0, 1.0, 1.5] smooth_b(x, 2): [3.0, 3.25, 3.6, 3.4, 3.2, 2.4, 2.0, 1.0]Försök använda list-operatorer och listmetoder så mycket som möjligt! Ingaif
-satser behövs! -
Skriv funktionen
round_list(a_list, ndigits)
som returnerar en ny lista av talen ia_list
men där talen är avrundade tillndigits
decimaler.
Exempel: Kodenprint('smooth_a(x, 1) rounded: ', round_list(smooth_a(x, 1), 2))ska, med samma värde påx
som ovan, ge utskriftensmooth_a(x, 1) rounded: [1.33, 3.0, 4.0, 5.0, 3.0, 2.0, 1.0, 1.67]Tips: Använd funktionenround
och "list comprehension"!
Fråga
Hur många timmar har du arbetat med denna lektion?
Gå till nästa lektion eller gå tillbaka