Det finns många sätt att spara text digitalt.

När du skriver dokument i en vanlig ordbehandlare, som Microsoft Word och liknande, sparas stora mängder metadata om färg, typsnitt, med mera. Den typen av data är dock helt irrelevant när du skriver programkod som skall tolkas av en dator. När du skriver programkod är det därför viktigt att du använder ett program som hanterar och sparar det du skriver på rätt sätt.

Eftersom det pågår stora konflikter mellan användare av olika editorer, har vi gjort en kompromiss och reducerat mindre hövliga kommentarer till fotnoter. ¹

Innehåll

• Fördelar med en editor
• Textbaserade editorer
  • Vim
  • Emacs
  • Övriga
• Grafiska textredigerare
  • Atom
  • Sublime
  • Notepad++
  • Valfri DE-editor
• IDE
  • Microsoft Visual Studio
  • Apple Xcode
  • Android Studio
  • Eclipse
  • IntelliJ IDEA
  • Egen editor i IDE

Fördelar med en editor

En editor är helt enkelt en textredigerare, anpassad för att skriva programkod.

Det finns många olika editorer att välja mellan, med olika för- och nackdelar. Om du exempelvis använder en Integrated Development Environment (IDE), som Visual Studio² eller Eclipse³, brukar en sådan ingå. Du kan även installera en dedikerad editor, som antingen kan vara textbaserad eller gjord för ett grafiskt gränssnitt.

Textbaserade editorer

Textbaserade editorer brukar gå att använda i terminalen eller som ett dedikerat program.

Fördelen med detta är främst kompatibilitet. Du kommer kunna använda dig av gränssnittet oavsett om du konfigurerar en server på andra sidan jorden, eller om du tar anteckningar i LaTeX under en föreläsning.

Textbaserade program tenderar också att vara mycket mer stabila, eftersom de är oberoende av de processer och bibliotek som krävs för att rendera grafiska gränssnitt.

Många texteditorer har även åldern på sin sida. Emacs lanserades på 70-talet och har därmed utvecklats, granskats, och optimerats under flera årtionden och har bra dokumentation samt en stor samling plugins. Även Vim har funnits sedan 1991 (och är därmed troligen äldre än de flesta som läser denna sida).

Vim

Vim är en modal editor baserad på Vi, som ingår i de flesta UNIX-system.

Modal innebär att gränssnittet har olika lägen anpassade för att göra olika saker:

• Normal mode används för att traversera (flytta runt i) och redigera text
• Insert mode används för att skriva in text
• Visual mode används för att markera text

Varje läge är anpassat för sitt specifika syfte, vilket gör dem mer effektiva och ergonomiska att använda.

I Normal mode används exempelvis w (word) för att stega fram ett ord, j och k för att byta rader och siffror för att ange antal steg som ska göras. Dessa kan då kombineras för att göra stora saker med få knapptryckningar. y (yank) används för att kopiera text, så om man skriver y5w kommer fem ord kopieras, medan y8k kopierar åtta rader.

Det finns många kommandon av varierande komplexitet, vilket leder till en ganska höginlärningskurva. Samtidigt är nästan alla lätta att komma åt.

För att exempelvis spela in ett makro (en sekvens av kommandon) skriver du helt enkelt q följt av en bokstav/siffra som blir dess register (dedikerad plats i programmets minne). Det kan då repeteras $n$ gånger genom att skriva antal, följt av @ samt registret. Fingrarna stannar kvar på tangentbordet hela vägen och du gör en bråkdel av arbetet.

Känslan av att använda en modal editor motsvarar ungefär den mellan att spela melodier gentemot ackord. Istället för att trycka på flera tangenter samtidigt gör du det sekventiellt. Därmed besparar du dig känslan av att skriva <Ctrl>+<Alt>+<Shift>+T med en hand.

Vidare är Vim den mest resurssnåla textredigeraren. Oavsett hur bra dator du har kommer det alltså fungera bra.

Om du använder Vim rekommenderas starkt att du konfigurerar om Caps Lock så att den byter plats med Escape.

Vim erbjuder dessutom en stor mängd plugins som ändrar allt från färgschema till kodkomplettering.

Nackdelen med Vim är att det är svårt att lära sig. Modala gränssnitt är ännu ovanliga och tar ett tag att bli van vid. Gränssnittet är också anpassat för långsiktig användning. Därmed är många kommandon långt ifrån intuitiva att memorera, men desto bekvämare att använda när man väl kan dem.⁴

För dig som vill lära sig använda Vim rekommenderas Vim Adventures, dess inbyggda hjälpsidor (:help i Normal Mode) och programmet vimtutor

Emacs

Emacs är på många sätt den största textredigeraren.⁵

Genom att använda kortkommandon har Emacs stöd för ett stort antal funktioner. Exempelvis kan du trycka <Ctrl>+<Alt>+S för att göra en sökning med reguljära uttryck i texten.

Emacs använder sig av programmeringsspråket Lisp, vilket gör det mycket enkelt att skriva egna plugins. Resultatet är ett enormt bibliotek av funktioner, som bland annat inkluderar mp3-spelare, webbläsare, mailklienter och vidare.⁶

Om du är intresserad av att använda Emacs med Vim-liknande gränssnitt, kan du skaffa Spacemacs.

Emacs-användare rekommenderas starkt att konfigurera om Caps Lock så att den byter plats med Ctrl.⁷

Övriga

Det finns en uppsjö av olika editorer, många av vilka är inkluderade i UNIX-system. Den enklaste av dessa är troligen nano, medan vi följer ungefär samma syntax som Vim. Du kan även använda lite tokigare alternativ som ed. Nackdelarna med dessa är att de ofta saknar många funktioner som förenklar att skriva och läsa kod.⁸

Grafiska textredigerare

Det finns även grafiska textredigerare för den moderna människan. Dessa är på många sätt enklare att komma igång med.⁹ I och med att de oftast är byggda för att vara lätta att använda försvinner många av möjligheterna att skräddarsy editorn efter eget tycke och smak.

Atom

Atom¹⁰ är open-source och därmed gratis och modifierarbar. Den fungerar även på de flesta operativsystem och har stöd för många plugins och smarta funktioner.

Sublime

Sublime har blivit populär på senare tid.¹¹

Den har ett antal funktioner som är hjälpsamma för programmerare och är gratis att testa, men kostar en mindre summa för att använda under längre tid.

Notepad++

Notepad++ är en enkel textredigerare som i grunden är gjord för Windows.¹²

Valfri DE-editor

De flesta Desktop Environments för Linux (som Gnome, KDE, Pantheon) inkluderar någon variant av en editor, som exempelvis Gedit för Gnome.

Dessa är – på de flesta sätt – kompetenta, även om de saknar många av de mer avancerade funktioner som ingår i andra editorer.

IDE

En IDE (integrated development environment) är oftast en hel svit av program som gör det enkelt att komma igång med att skriva appar och liknande. Dessa är oftast byggda för ett specifikt område eller ett specifikt programmeringsspråk. Förutom att de innehåller en editor brukar det följa med kompilatorer, funktioner för avlusning (debugging, felsöka kod) och andra specialiserade verktyg för just det område IDE:t riktar sig till.

Microsoft Visual Studio

Visual Studio är den större Windows-varianten och finns i flera versioner. Visual Studio Enterprise (och andra betalversioner) finns gratis för studenter på UU via Dreamspark.

Apple Xcode

Xcode är Apples primära IDE och är hjälpsam för den som vill utveckla snygga appar för Mac OS X och iOS.

Android Studio

Android Studio är det IDE som används vid utveckling av android-appar. Tidigare baserades detta IDE på ett Java-IDE kallat Eclipse (se nedan), men nuvarande version är en skräddarsydd variant av IntelliJ IDEA (ett annat Java-IDE).

Eclipse

Eclipse används primärt för att skriva Java-kod, men det finns versioner som har stöd för utveckling av C/C++. ¹³

IntelliJ IDEA

IntelliJ IDEA är ett annat exempel på Java-IDE, som har ett lite annat upplägg än Eclipse.

Egen editor i IDE

De flesta IDE:er tillåter att du använder vilken editor som helst, men förlorar då fördelarna att ha ett integrerat system. Samtidigt kan man gå åt det andra hållet och konfigurera exempelvis Vim eller Emacs för att erbjuda i princip samma funktionalitet IDE:er kan erbjuda.

Sammanfattning

Med ett så stort urval kan det verka överväldigande att komma fram till ett alternativ som passar just dig.

Tänk på att valet av editor inte är satt i sten. Eftersom nästan alla större alternativ är helt gratis att prova på, finns det inget som hindrar dig att själv se efter vad som känns bra.

Om du exempelvis blir frustrerad över Emacs användning av specialtangenter, kan du testa Vim. Om det, i sin tur, känns alltför komplicerat, kan du testa Atom.

Det finns inte heller hinder för att använda flera olika parallellt. En IDE kan passa bra för särskilda programspråk, medan redigering av konfigurationsfiler kan vara mer bekväma med en textbaserad editor. Särskilda kurser kan även kräva användning av ett visst program.

Syftet med denna modul är att ge dig en överblick av de vanligaste alternativen, så att du får en bild av vilka möjligheter som finns. Var inte rädd för att välja ett alternativ, komma fram till att den inte känns bra och prova på en annan editor!