Nyheter från institutionen för informationsteknologi
Nedan presenteras nyheter, aktiviteter och andra evenemang om och från avdelningar och forskare vid institutionen för informationsteknologi.
- Pressklipp om forskningen vid institutionen presenteras även här.
- Lediga tjänster vid institutionen annonseras här.
2022-11-21
IT-institutionen på COP27 i Egypten
Vera van Zoest, forskare inom dataanalys och maskininlärning för smarta städer, besökte klimatkonferensen COP27 i Sharm el Sheikh under den sista veckan av förhandlingarna.
Hon delar med sig av sina erfarenheter från klimatmötet:
Det har varit en fantastisk upplevelse att få delta i ett sådant globalt evenemang. Hela staden förvandlades till en konferens och har totalrenoverats för att välkomna de 40 000 deltagarna. Även på hotellet var det tydligt att Sharm el Sheikh inte tog emot turister i två veckor, bara deltagare i COP 27. Detta skapade en mycket trevlig atmosfär, främlingar gick tillsammans för frukost och middag, eftersom alla är en del av COP-familjen.
Förhandlingarna är förstås konferensens centrum och som observatör kändes det som en ära att få se några av dessa sessioner, där inte ens pressen är tillåten. Men förutom förhandlingarna var det många sidohändelser, som seminarier och paneldiskussioner i olika mötesrum. Flera stora salar var fyllda med landpaviljonger från hela världen, som visade upp deras prestationer och utveckling, samt hade sina egna seminarier. Föreställ dig en konferens med 50-100 parallella sessioner! Mycket att välja på och mycket att planera. Jag höll mig mestadels inom området för mina intressen: data och modeller, beslutsstödssystem, energi och säkerhet.
Vad jag som datavetare kände var särskilt givande att se var det kontinuerliga nämnandet av vikten av data, men ännu viktigare, att förstå data genom modeller, AI, digitala verktyg och beslutsstödssystem. Mat-vatten-energi-nexus, som vi tidigare utvecklat ett beslutsstödssystem för i EU CRUNCH-projektet (https://crunch.research.it.uu.se/), nämndes också mycket. Dessutom var det naturligtvis fantastiskt att se all ny teknik, till exempel elektriska flygplansmotorer som utvecklas i Japan. Om det är upp till dem kommer vi att flyga elplan 2040. Smart stadsteknik finns överallt. Den amerikanska centerpaviljongen betonade vikten av data för att bygga prediktionsmodeller och system för tidig varning. Att förebygga är så mycket billigare än att bära konsekvenserna av klimatförändringarna, och det är bra att vi kan använda data för att stödja det.
Förutom att närvara vid konferensen hade jag äran att bli inbjuden av den svenska ambassaden i Egypten till en museivisning och mottagning, och ett digitalt möte med vår nya klimatminister Romina Pourmokhtari. Sammantaget har det varit en överväldigande men fantastisk och inspirerande upplevelse, och jag vill tacka StandUp for Energy för att ha gett mig denna unika möjlighet.
För att läsa mer om Veras erfarenheter kan ni läsa hennes blogg på Twitter: @standup4energy eller på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/standupforenergy/
2022-11-09
Design för mänskligt välbefinnande: en fallstudie med informella vårdgivare för individer med cancer
Åsa Cajander och Awais Ahmad har deltagit i ett forskningsprojekt som handlar om att försöka överbrygga kunskapsgapet mellan formella och informella vårdgivare genom att skapa webbaserade stödsystem. Detta är för närvarande ett pågående projekt som kommer att fungera som en fallstudie för design och utveckling av hälsoinformationssystem med stort fokus på användaren.
Abstrakt:
Informal Caregivers such as a spouse, other close relatives or friends of cancer patients can play an essential role in home-based treatment and care. However, the informal caregivers might not be prepared for this responsibility, and they might have several unmet requirements for taking care of patients in the home environment. The informal caregivers’ physical, social and psychological health is also profoundly affected due to the health conditions of their relatives.
We propose a User-centred Positive Design as a hybrid framework by merging the traditional User-cantered design and positive design frameworks to enhance the informal caregivers’ subjective well-being. Our ongoing project (Carer-eSupport) will be used as a case study, and its main objective is to co-create and evaluate a web-based support system for informal caregivers of people with cancer. The proposed framework can be used for the design and development of health information systems with a special focus on users’ wellbeing and positive emotions.
Fulltext finns tillgänglig via denna länk
2022-08-30
Undvik ohållbar digital interaktion
En växande och till och med överdriven användning av digital teknik har utan tvekan ökat efterfrågan på digitala enheter och onlinetjänster, vilket leder till ett brett spektrum av samhälls- och miljöpåverkan.
I hållbarhetstermer beräknas IKT som helhet producera upp till nästan 4 % av de globala utsläppen av växthusgaser.
Som förmodade ansvarsfulla innovatörer bör MDI (Människa-datorinteraktion)-gemenskapen nu överväga designstrategier som kommer att minska användningen och efterfrågan på digital teknik för både dess användare och planetens bästa, som kanske till och med ses som retrogressiva i en tid där digital teknik är ständigt inblandad i innovation och ekonomisk tillväxt.
I den här forskningsartikeln undersöker forskarna hur de kan designa avsiktligt modererade digitala interaktioner som behåller deltagarnas "mer meningsfulla" erfarenheter. De rapporterar om resultaten från två designworkshops för att upptäcka upplevelser av meningsfull utrustning- och tjänstanvändning, för att informera om praktiska designs för "måttlig och meningsfull" interaktion. Utifrån detta erbjuder de designrekommendationer som syftar till att ta itu med de många negativa effekter som digital teknik kan skapa, och diskuterar de möjliga hindren för dessa designs.
Ni hittar den fullständiga artikeln via denna länk (endast på engelska), artikeln är Open Access
2022-08-23
Informationssystem i sjuksköterskors arbete: Teknisk rationalitet kontra vårdetik
Nya digitala informationssystem implementeras kontinuerligt i vården. De förväntas öka effektiviteten, minska kostnaderna och underlätta övervakningen av sjukvården, samt öka patientsäkerheten, tillfredsställelsen och behörighet.
Sjuksköterskor interagerar allt mer med hälsoinformationssystem (HIS) i sitt dagliga arbete. Informationssystem i sjuksköterskors arbete: Teknisk rationalitet kontra vårdetik undersöker hur de problem som de möter i det samspelet kan förstås genom de teoretiska begreppen teknisk rationalitet och vårdetik.
Resultaten baseras på en kvalitativ studie av sjuksköterskor på ett svenskt sjukhus. De antyder att HIS inte stödde den holistiska vården av patienter och inte var anpassad till de varierande och ofta akuta situationer som sjuksköterskor mötte i sitt dagliga arbete, vilket gjorde att de kände sig isolerade med sina problem.
Sammanfattningsvis fann man att HIS främst tjänar de administrativa målen för en sjukhusorganisation, baserad på teknisk rationalitet, snarare än att stödja patienternas behov sett ur ett vårdetiskt perspektiv. Studiens bidrag är att visa hur användningen av dessa två konceptuella verktyg kopplar sjuksköterskors dagliga problem med HIS till mer grundläggande frågor om de värderingar som sjukvården bygger på.
Läs hela artikeln på Wileys hemsida
Artikeln är skriven av Minna Salminen-Karlsson och Diane Golay.
2022-06-20
Masterstudenter från IT-institutionen vinner stipendium för bästa uppsats
Organisationen som delar ut priset är den Jordbrukstekniska föreningen (JTF), detta är också första gången JTF delar ut ett stipendium för bästa uppsats. Det är studenterna Elsa Jerhamre och Carl Johan Casten Carlberg som blev tilldelad priset för deras uppsats: Artificiell Intelligens i Lantbruket.
Vi har tidigare skrivit om smart jordbruk och intervjuat Vera van Zoest som var studenternas handledare när de skrev uppsatsen.
Ni kan läsa den intervjun på vår hemsida.
Stort grattis till Elsa och Carl Johan!
2022-06-15
Nya Ångströmlaboratoriet finalist i Uppsala kommuns arkitekturpris 2022
Nya Ångström är Akademiska Hus och Uppsala universitet största gemensamma satsning genom tiderna. Nu kan projektet vinna Uppsala kommuns arkitekturpris 2022.
Den 13 maj 2022 invigdes det 30 000 kvm stora projektet Nya Ångström i Uppsala. Byggnaden kom till för att möjliggöra för institutionen för informationsteknologi att samlokaliseras med övriga institutioner på Ångström. Men byggnaden öppnar också upp för samarbeten med näringslivet och staden. Projektet ger också ett välkommet tillskott av moderna forsknings- och lärandemiljöer till campus. Huset är ritat av arkitektkontoret PE Teknik och Arkitektur och bygget påbörjades våren 2018.
Om Uppsala kommuns arkitekturpris
Sedan 2020 delar Uppsala kommun ut pris för god arkitektur och hållbara lösningar för byggnader, offentliga platser eller hela miljöer. Priset ska sporra byggaktörer och arkitekter att utveckla projekt till en hög arkitektonisk nivå med god hållbarhet. Priset ska engagera byggbranschen och Uppsalabor i arbetet med god gestaltad miljö och väcka debatt om de värden som god arkitektur ger.
Uppsala kommuns arkitekturpris delas ut den 20 juni och juryn består bland annat av personer från akademin, Uppsala kommun och stadsutvecklare inom näringslivet.
Läs mer om priset på Uppsala kommuns webbplats.
2022-05-10
Nytt Beijerlaboratorium inom AI vid IT-institutionen
Idag invigdes ett nytt Beijer laboratorium inom AI i hus 10. Thomas Schön vid IT-institutionen tog emot ett bidrag från Kjell och Märta Beijers stiftelse.
Vår prefekt Lina von Sydow höll ett tal om satsningen och vi fick även höra tal från Cecilia Wikström vid Beijerstiftelsen, Anders Wall som är ordförande vid Beijerstiftelsen, vice-rektor Johan Tysk samt professor Thomas Schön. Exakt vad som sades vid dessa tal kommer att publiceras inom de kommande dagarna.
Ett stort grattis till Thomas Schön och alla inblandade.
Text från TekNat:
Det är en donation från Kjell och Märta Beijers stiftelse som möjliggjort det första Beijerlaboratoriet vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Laboratoriet ska ledas av Beijerprofessorn i artificiell intelligens, som sedan 2020 är Thomas Schön. Finansieringen från Beijerstiftelsen uppgår till SEK 2,6 miljoner per år i 5 år. Dock finns stora möjligheter att stödet permanentas, då detta skett för två andra Beijerlaboratorier vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci samt ett på SLU.
På plats vid invigningen i Ångströmlaboratoriet den 10 maj fanns bland annat Anders Wall, Beijerstiftelsens ordförande, Cecilia Wikström, stiftelsedirektör, och Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet. Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, tackade för Beijerstiftelsens satsning på det nya laboratoriet som betyder mycket för såväl fakulteten som universitetet.
Övergripande påverkan
– Vi gläds åt att Beijerstiftelsen vill etablera forskning runt artificiell intelligens med inriktning dels mot livsvetenskaperna, dels mot samhällsvetenskapliga problem och möjligheter. Som jag ser det är det fantastiskt intressanta forskningsområden samtidigt som det är saker som jag tror vi alla kommer att märka och påverkas av i vår vardag, sa Johan Tysk.
Vid universitetsbiblioteket Carolina Rediviva återfinns även sedan 2020 ett femårigt forskningsprojekt, AI4Research, där forskare från hela universitetet samlas för att utveckla sina forskningsområden med hjälp av AI. Projektets vetenskaplige ledare är Beijerprofessorn Thomas Schön, som i sitt tal berättade vad som driver honom i hans forskning.
– Antingen ska det vara den absolut bästa grundforskningen eller så ska det vara användningen av densamma på ett sätt som är relevant för samhället. För mig är det väldigt viktigt att kunna se hur algoritmerna faktiskt används för att lösa riktiga problem. Och sen att kunna kanalisera det så att vi vet vilken typ av grundforskning vi ska jobba med.
Samarbete över ett brett spektrum
Därefter undertecknades avtalet mellan Beijerstiftelsen och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Enligt Anders Wall var detta det mest spännande projekt han hittills hittat eftersom det täcker så många områden.
– Jag är så glad också över att vi har ett ställe i Carolina Rediviva, att vi också där har tillgång till inte bara den utbildning och utveckling som sker i hus 10 i Ångströmlaboratoriet utan också en relation med övriga fakulteter och övriga inom universitetets ram.
Fakta Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens
Det nya Beijerlaboratoriet för artificiell intelligens i hus 10 i Ångströmlaboratoriet finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Beijerlaboratoriet har som mål att skapa en ny unik människocentrerad ingenjörsdisciplin med fokus mot två vetenskapsområden:
AI med inriktning mot forskning kring dess tillämpning inom livsvetenskaperna
AI med inriktning mot forskning kring dess samhällspåverkan
Två forskare kommer att anställas med benämningen Beijerforskare och finansieras med SEK 2,6 miljoner per år i 5 år, med möjlighet till förlängning.
1990 lade en donation från Beijerstiftelsen grunden till Beijerlaboratoriet för genforskning vid Uppsala universitet. 2013 beviljade stiftelsen finansiering av ytterligare två forskningsområden vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Idag går dessa under namnen Beijerlaboratorierna för gen- och neuroforskning, läkemedelsforskning samt husdjursforskning.
Läs mer:
Beijerstiftelsen
Ny professor leder satsning på AI som forskningsverktyg
Beijerstiftelsen finansierar ny professur i artificiell intelligens
AI4Research
2022-04-04
Integrering av AI i universitetets kurser och program
Expertis inom området artificiell intelligens (AI) är mycket efterfrågad och har breddats för att ta in fler yrken. Det nya nationella WASP-ED-programmet lanseras nu för att utveckla utbildning inom AI. – Vi kommer att skala upp vår kapacitet att lära ut artificiell intelligens, säger Anna Foka, universitetslektor vid Uppsala universitets institution för arkiv, bibliotek och museer (ALM).
I forskningsvärlden beskrivs artificiell intelligens ofta som den nya industriella revolutionen. AI är involverat i allt från röststyrning och datorseende till samverkande robotar, autonoma fordon och avancerad visualisering och interaktion.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse lanserar nu ett nytt utvecklingsprogram för att öka svenska universitets förmåga och kapacitet att erbjuda relevanta och aktuella kurser och program inom AI. Forskningsledaren för programmet, professor Fredrik Heintz vid Linköpings universitet kommenterar:
”Vi har nu möjlighet att arbeta på nationell nivå med utbildningsfrågor relaterade till AI och andra transformativa teknologier. Vårt mål är att stödja all utbildning, inte bara teknik, för att ta ett betydande, kvalitativt steg framåt i deras arbete med AI och vad vi kallar transformativa teknologier.”
Läs mer
2022-03-22
“Vad händer sen?” - Främja barns verbala kreativitet med hjälp av en robot
Forskare från IT institutionen har nyligen publicerat en artikel om hur AI och robotar kan användas för att främja barns verbala kreativitet. Artikeln publicerades i ACM.
Följ länken för att se ett YouTube klipp om deras forskning och projekt
Abstract
While creativity has been previously studied in Child-Robot Interaction (cHRI), the effect of regulatory focus on creativity skills has not been investigated. This paper presents an exploratory study that, for the first time, uses the Regulatory Focus Theory (RFT) to assess children’s creativity skills in an educational context with a social robot.
We investigated whether two key emotional regulation techniques, promotion (approach)and prevention (avoidance), stimulate creativity during a story-telling activity between a child and a robot. We conducted a between-subjects field study with 69 children between the ages of 7 and 9 years old, divided between two study conditions:(1) promotion, where a social robot primes children for action by eliciting positive emotional states, and (2) prevention, where a social robot primes children for avoidance by evoking a state related to security and safety associated with blockage-oriented behaviors. To assess changes in creativity as a response to the priming interaction, children were asked to tell stories to the robot before (pre-test) and after (post-test) the priming interaction. We measured creativity levels by analyzing the verbal content of the stories. We coded verbal expressions related to creativity variables, including fluency, flexibility, elaboration, and originality.
Our results show that children in the promotion condition generated significantly more ideas, and their ideas were on average more original in the stories they created in the post-test rather than in the pre-test. We also modeled the process of creativity that emerges during storytelling in response to the robot’s verbal behavior. This paper enriches the scientific understanding of creativity emergence in child-robot collaborative interactions.
Länk till artikeln på ACM:s hemsida
2022-02-18
UTN:s pedagogiska pris 2021 går till Elias Castegren vid IT
Grattis Elias!
Motivering lyder:
Elias Castegren lyckas engagera studenterna och genom pedagogisk skicklighet gör han undervisningen rolig. Han har ett stort engagemang som märks genom snabb respons, en student skriver “Om man skickar ett mail med en fråga eller fundering kan man alltid vara säker på att han kommer att försöka hjälpa tills problemet är löst.”
Utöver att han är mån om att hjälpa sina studenter utstrålar han en vilja att få alla studenter att lära sig och lyckas. Elias tar väl emot kritik och är alltid förberedd på att göra förändringar av kursen som gör den bättre för studenterna under kursens gång.
I en kurs som studenterna upplever som svår känner de ett särskilt förtroende för Elias som tar deras psykiska hälsa på största allvar. Han påminner studenterna om att de alltid kan kontakta honom för att hitta individuella anpassningar och värnar om att alla ska ha ett liv utanför studierna.
Som pricken över i har Elias lyckats genomföra kursen Imperativ och objektorienterad programmeringsmetodik på detta uppskattade vis samtidigt som han för första gången är kursansvarig.
Med sitt engagemang och förmåga att få en teoretiskt tung kurs att bli både rolig och lätt att förstå där både studenternas lärande och psykiska hälsa har stått i centrum tilldela Elias Castegren UTN:s pedagogiska pris 2021.
2022-02-18
Mer kunskap behövs om hur AI påverkar arbetsmiljön
Åsa Cajander vid Vi2 har nyligen varit delaktig i att skriva en kunskapssamling om AI, robotisering och arbetsmiljö. Kunskapssamlingen är skriven tillsammans med Bengt Sandblad och Magdalena Stadin som också forskar vid Vi2.
I en intervju med Arbetsliv så pratar Åsa om att det behövs mer forskning inom AI och robotisering i hur det påverkar oss människor.
Läs hela intervjun med Åsa via denna länk
2022-02-01
Ny aggregerad rankning ger Uppsala medvind
I en ranking som slår samman tre av de mest etablerade universitetsrankningarna: QS, THE och ARWU, placerar sig Uppsala universitet som bästa svenska lärosäte på plats 96. Bakom rankningen står University of New South Wales, Sydney, som lanserade den för tre år sen.
– Detta är ingen rankning med egna indikatorer utan helt enkelt en sammanvägning av de tre etablerade rankningar som vi brukar följa och rapportera in till, så det är ändå lite intressant att se effekten av att aggregera olika sätt att mäta på detta sätt, säger Emma Östlund, controller på universitetsförvaltningen som jobbat med inrapportering från universitetet.
2022-01-31
Smart teknologi - framtiden för jordbruk
Studenterna Elsa Jerhamre och Carl Johan Casten Carlberg skrev en masteruppsats om smart jordbruk som fångade deras recensent, Dr Vera van Zoests blick.
Vera forskar själv inom dataanalys och maskininlärning för smarta städer och tyckte att uppsatsen var värd att spridas till en bredare publik och gjorde den till en publicerad forskningsartikel som den här intervjun kommer att handla om.
Datan som samlades in i examensarbetet består av litteraturgenomgångar och intervjustudier med 21 intressenter bestående av lantbrukare, kooperativa anställda, forskare och företrädare för myndigheter.
Vad är smart jordbruk och varför är det ett intressant ämne?
"Smart jordbruk är framtiden för jordbruket: ökad avkastning, mindre arbetsbelastning och anpassning till klimatförändringar. Smart farming är ett system med verktyg för beslutsstöd, ofta baserat på stora uppsättningar data. Till exempel kan ett nätverk av sensorer, även känt som internet-of-things, samla in stora mängder data om djurens välbefinnande" – förklarar Vera van Zoest.
Det finns flera fördelar med smart jordbruk som kan hjälpa både djurens och vår planets välbefinnande.
"Bärbara enheter kan mäta till exempel värme och hormonnivåer, och kameror kan upptäcka djurens fysiska välbefinnande. På så sätt kan djurens foder automatiskt anpassas till deras individuella behov."
"Samtidigt övervakar drönarsystem stora odlingsfält för att upptäcka sjukdomar och förutsäga avkastning. Genom att anpassa vattenresurser, gödningsmedel och bekämpningsmedel till de mängder som faktiskt behövs kan mycket avfall undvikas."
Vilken typ av utmaningar står bönder inför som vill utnyttja den teknik som finns för smart jordbruk?
Elsa, Carl Johan och Vera ville lyfta fram att några av de viktigaste hindren är de dyra investeringar som krävs och bristen på ekonomiskt stöd från externa intressenter, bristen på teknisk utbildning bland jordbrukare, bristen på koppling mellan tekniska system, svårigheter att förstå och agera på data, oförutsägbara konsumentmarknader och brist på cybersäkerhet.
Detta visar att det definitivt finns några mycket utmanande hinder att övervinna för bönder som vill utforska smart jordbruksteknik.
Samtidigt så finns det en rörelse mot att utveckla fler smarta jordbruksverktyg, det är bara en fråga om hur man ska övervinna dessa utmaningar.
"Företag och kooperativ ser smart jordbruk som en möjlighet till ökat samarbete, involverande av slutanvändare i utvecklingsprocessen, strömlinjeformad logistik och en trend mot Software-as-a-Service."
"Jordbrukssektorn har varit under utveckling i decennier, och övergången till smarta jordbrukstekniker och datadrivet jordbruk kan vara en av de största övergångarna. Det är inte längre en fråga om smart farming kommer att fortsätta att utvecklas, utan hur hindren kommer att lösas och vilka intressenter som kommer att dra mest nytta av dess möjligheter."
Var det något som kom upp under er forskning som var förvånande?
Författarna fann att den data de samlade in under sin forskning var mer eller mindre vad de förväntade sig.
"Resultaten av intervjuerna stämde ganska bra överens med det vi sett i litteraturen, så många resultat kom inte som en stor överraskning. Till exempel, för många bönder är investeringarna i smart jordbruk för dyra, vilket ökar klyftan mellan rikare och fattigare bönder."
Men det fanns definitivt några saker som de inte förutsåg, som den främsta anledningen till att bönder var intresserade av smart jordbruk.
"Samtidigt såg vi några nya resultat från intervjuerna också. Det blev till exempel tydligt att vissa bönder också bara gillar tanken på att vara först med att prova något nytt, "nöjesfaktorn". Vi ser också en stark övergång till Software-as-a-Service, vilket sparar stora investeringskostnader men låter bönderna använda sig av ny teknik."
Vad är nästa steg för forskning om smart jordbruk?
Vera förklarar att även om ämnet är relevant för hennes egen forskning så forskar hon först och främst om smarta städer, men hon utesluter inte helt framtida forskning i ämnet.
"Det mesta av min forskning är inriktad på smarta städer, men landsbygden försummas ofta i den mesta forskningen om internet-of-things och "smarthet". Den här forskningsartikeln har hjälpt oss att skapa en överblick över det nuvarande tillståndet för smart jordbruk, som vi har lärt oss mycket av."
"Faktum är att många tekniker är väldigt lika mellan smarta städer och smart jordbruk men tillämpas på ett helt annat sätt. Det är intressant att inse att de ansiktsigenkänningskameror som är installerade på flygplatsen för automatisk passkontroll liknar de tekniker som används för att känna igen individuella kor för riktad utfodring!"
"Det finns fortfarande många öppna frågor som skulle vara intressanta att titta på i framtiden."
Om författaren:
Dr Vera van Zoest är en 29-årig postdoktor i dataanalys och maskininlärning för smarta städer vid Institutionen för IT vid Uppsala universitet. Hon har varit på universitetet och institutionen i 2,5 år.
Länk till artikeln
"Det här är en översiktsartikel. Istället för att presentera ny metodik, presenterar den en översikt över det senaste inom smart jordbruk genom en omfattande litteraturgenomgång och en intervjustudie."
2022-01-28
Vem hittar nästa ekvation som skapar framtidens Google?
David Sumpter, professor vid IT-institutionen, har publicerat en debattartikel i engelska The Guardian, i artikeln så redogör han för olika ekvationer som banat vägen för genombrott inom IT-sektorn, där det kanske främsta exemplet är Google (PageRank).
Vilken ekvation eller matematisk formel är det som tar oss in i framtiden för IT?
Läs hela artikeln på The Guardians hemsida
David Sumpter är professor inom tillämpad matematik vid institutionen för informationsteknologi och hör till avdelningen systemteknik.
2021-11-24
Grattis till nya professorer vid Institutionen för IT
Pandemin satte ett tillfälligt stopp för invigningsföreläsningarna för våra nya professorer. Men förra veckan var det äntligen deras tur att officiellt få hålla sina föreläsningar och vi tycker att det är ett bra tillfälle att fira deras prestationer ännu en gång.
Nataša Sladoje
Professor i Computerized Image Analysis
Elisabeth Larsson
Professor i Scientific Computing
Ginevra Castellano
Professor i Intelligent Interactive Systems
Stort grattis!