Forskarprofiler
Institutionen för informationsteknologi bedriver forskning som undersöker oändligt med spännande ämnen och frågor. Här presenterar vi intervjuer med några av de fantastiska individerna bakom denna forskning.
Nataša Sladoje
Nataša är professor i datoriserad bildanalys. Hon utvecklar algoritmer som gör det möjligt att effektivt och tillförlitligt, med hjälp av datorer, extrahera och tolka information från digitala bilder.
- Utveckling av metoder som möjliggör automatiserad analys av den enorma och snabbt växande mängden visuell data som inhämtas av ett överflöd av olika sensorer inom en mängd olika applikationsområden är inte bara väsentligt för utvecklingen av dessa områden, det är också något som intresserar människor på en grundläggande nivå. Vi gillar helt enkelt att lära våra datorer att "se" vad vi själva kan se, säger Nataša.
Elisabeth Larsson
Elisabeth Larsson är är universitetslektor i beräkningsvetenskap. Hennes forskning handlar om att göra numeriska modeller och simuleringar av hur exemeplvis muskler eller finansmarknaden fungerar. Det gör att man kan spara både på resurser och liv.
- Det jag älskar med beräkningsvetenskap är alla dessa samarbeten åt olika håll eftersom det innebär att jag får lära mig olika områden – statistik, medicin eller finans, säger Elisabeth.
Matteo Magnani
Matteo Magnani, är Docent i Datavetenskap. Hans forskning handlar om att utveckla metoder för att analysera onlinedata, särskilt innehåll som användarna själva skapat i sociala medier, för att få bättre förståelse för samhället. Matteo vill vara en del av att lösa problem som exempelvis den politiska utvecklingen med utbredningen av populism.
- Bra demokrati behöver bra kommunikation – det är det vi vill bidra till med vår forskning – en ökad förståelse för hur kommunikation används online och påverkar samhället, säger Matteo.
Ingela Nyström
Ingela Nyström är professor i visualisering. Hennes forskning handlar om att matematik och informationsteknologi möter medicinen. Tack vare den forskning hon jobbar med nu kommer käkkirurger i framtiden kunna utföra operationen i datorn innan de öppnar patienten på riktigt. På inskannade tredimensionella bilder av de skadade patienterna görs modeller i datorn som ger kirurgen bättre kontroll över hur skadan faktiskt ser ut. Det osynliga under huden görs synligt.
Thomas Schön
Thomas Schöns forskning handlar om Machine Learning - att bygga matematiska modeller utifrån data och att ge datorn en förmåga att lära sig saker som den inte är specifikt programmerad för. Som professor i reglerteknik på Institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala Universitet har han byggt upp ett framgångsrikt forskarteam. Det bubblar av aktiviteter inom många olika forskningsområden.
- Största utmaningarna är att hitta personal och tid, säger Thomas.
Anders Arweström Jansson
Forskning i människa-datorinteraktion handlar om hur man får människa och teknik att fungera tillsammans. Anders Arweström Jansson, som är professor i Människa-datorinteraktion, vill att vi utvecklar datorsystem så att de som jobbar med styrning av olika typer av trafik eller i processindustrin har rätt datorstöd när de utför sina arbeten. En utmaning är att få teknikutveckling och kunskap om hur människor fungerar att gå hand i hand. För att utveckla tekniska system måste man förstå människans roll i systemen och människans roll är underskattad.
Åsa Cajander
Åsa Cajander forskar inom människa-datorinteraktion och menar att utformarna av IT-system måste bli bättre på att ta till sig samspelet mellan teknikutveckling och samhället i stort.
– Jag vill se till att människors arbete är bra för dem även när arbetet digitaliseras, och jag vill hjälpa till med metoder för att det ska bli så, säger Åsa Cajander, docent i datavetenskap med inriktning mot människa-datorinteraktion.
Läs hela intervjun med Åsa här.
Alexander Medvedev
Alexander Medvedev är professor i reglerteknik vid institutionen för informationsteknologi. Hans matematiska datamodeller ersätter osäkra antaganden med automatiskt fattade beslut. Ett exempel är automatisk dosering av läkemedel vid narkos eller sjukdomar som Parkinson.
Gunilla Kreiss
Gunilla Kreiss snöar gärna in sig på matematiska algoritmer men behöver veta att hennes modeller kommer till praktisk nytta. Genom beräkningar av fysikaliska fenomen vill Gunilla Kreiss sammanfoga idé och verklighet.
– När jag gör numeriska beräkningar i datorn så kommer det visserligen ut siffror, men de blir ju inte siffror som har någonting med verkligheten att göra förrän någon annan använder dem,” säger Gunilla Kreiss, professor i numerisk analys.
Läs hela intervjun med Gunilla här.
Edith Ngai
Idag utvecklas fler och fler apparater till sensorer som interagerar med produkter, miljöer, tjänster, och inte minst människor. Det är dags för informationsteknologin att i högre grad tillfredsställa människors behov på både samhällelig och individuell nivå, säger Edith Ngai, forskare i datorteknik.
Läs hela intervjun med Edith här.
Carolina Wählby
Hur påverkas celler av olika läkemedelsubstanser? Vilka genetiska förändringar döljs i tumörvävnader? Med hjälp av nya bildbehandlingsmetoder analyserar forskare stora provmängder snabbare och effektivare än någonsin. Ett av de mest avancerade verktygen för bildanalys bygger på forskning av Carolina Wählby, professor i kvantitativ mikroskopi.
Läs hela intervjun med Carolina här.
