Forskarprofil: Edith Ngai
Idag utvecklas fler och fler apparater till sensorer som interagerar med produkter, miljöer, tjänster, och inte minst människor. Det är dags för informationsteknologin att i högre grad tillfredsställa människors behov på både samhällelig och individuell nivå, säger Edith Ngai, forskare i datorteknik vid institutionen för informationsteknologi.
Hon har känsla för hållbara ting
Datorer, mobiltelefoner och enheter för fjärranalys bildar allt större nätverk och möjliggör allt mer detaljerade, innovativa och effektiva interaktioner. I sin forskning på trådlösa sensornätverk och mobila applikationer fokuserar Edith Ngai på att optimera kommunikation och kvaliteten på information från rådata.
- Det viktigaste är att dessa data kan bearbetas och samlas i ett moln med större kapacitet för lagring och uträkning. Då kan vi få kunskap och insikter som vi aldrig haft förut, och kanske förbättra världen på ett sätt vi aldrig tidigare kunnat.
2014 fick hennes forskargrupp finansiering från Vinnova för projektet Green Internet of Things i samarbete med Uppsala kommun, KTH, Ericsson, IBM och fyra andra affärspartners. Syftet är att förse Uppsala med en trådlös infrastruktur av sensorer som samlar in miljödata för hållbar stads- och transportplanering. Nätverket ska hjälpa till att övervaka energiförbrukning och minska trafikstockningar, säger Edith Ngai.
- Idén kom året innan, när vi genomförde ett projekt med några kinesiska universitet om föroreningsproblem i Peking, där situationen naturligtvis är mycket värre. I Uppsala beror den dåliga luften till stor del på de dubbdäck vi använder under vintern som raspar och skrapar mot asfalten så att partiklar virvlar upp. Eftersom de här partiklarna kan orsaka hälsoproblem är vi mycket angelägna om att mäta dem med vår sensorteknik.
Att bana väg för framtidens smarta stad kräver tvärvetenskapligt samarbete och inkluderar specialister inom områden som luftföroreningar, trafik och stadsplanering, och beslutsfattande. Edith Ngai tänjer också på vetenskapsområdets gränser i ett annat projekt om e-hälsa där hon samarbetar med forskare inom psykologi, psykiatri och biologi.
- Jag är intresserad av hur människors livskvalitet kan förbättras och behov tillfredsställas, vare sig det gäller barn, unga eller gamla. Det är så informationsteknologi bör användas.
Den mobila applikationen SADHealth är ett verktyg för att kontrollera hur ljusexponering påverkar aktivitetsnivå, hälsa och humör. Det främsta målet är att ge användare ett program som kan identifiera och hjälpa dem att förstå symtomen vid säsongsbunden depression, SAD, säger Edith Ngai. Hon kom på idén under sin första vinter i Sverige.
- Eftersom min hemstad Hong Kong ligger närmare ekvatorn är förändringen mellan sommar och vinter inte så tydlig. Men när jag flyttade till Sverige 2008 märkte jag hur länge det var ljust sommartid och totalt motsatt under vintern. Under den mörkare årstiden behövde jag mer sömn och hade mindre aptit. Och när jag åkte till Hong Kong under julen såg min hud mycket blekare ut jämfört med andra asiater. Detta fick mig att reflektera över hur säsongsmässiga förändringar kan påverka människor.
SADHealth kan ännu inte användas för medicinska ändamål utan bara som ett verktyg för att mäta hur mycket ljus och motion bäraren får. Dagens smarta telefoner är utrustade med alla sensorer som behövs för SADHealth-appen: kamera, termometer, ljus- och avståndssensor, GPS. Flera av Edith Ngai?s masterstudenter utvecklar applikationen inom sina examensarbeten.
- Vi förbättrar kontinuerligt appen och planerar att göra den spelbar så att vänner kan tävla i hur mycket motion eller mängd solsken de får på sommaren. På så sätt kan folk uppmuntra varandra att vara mer i rörelse och ute i solen.
Hon undervisar också kurser i datornätverk, "i princip allt om hur datorer prata med varandra". På projektkursen i datavetenskap arbetar studenterna en termin tillsammans med ett företag, just nu Ericsson Research. Sedan februari får hon själv praktisk erfarenhet som gästprofessor på Ericsson.
- Min uppgift går ut på att säkra data, vilket är ett problem som många menar blir allt viktigare. Om du vill överföra data på ett effektivt sätt måste du låta många routrar samarbeta i nätverket. Men frågan är hur man uppnår säkerhet samtidigt som man drar nytta av effektiv och bred distribution av data?
Så var behövs sådana säkerhetsåtgärder sättas in?
- Troligen på olika ställen. Vi håller på att undersöka detta problem och tittar på om slutanvändaren kan kontrollera hur data avkrypteras eller blir tillgänglig.
- Att samla in en mängd uppgifter innebär en potentiell risk att avslöja personlig information. Om vi inte kan värna den personliga integriteten när vi samlar in data kommer människor att vara alltför rädda för att använda exempelvis hälsoapplikationer. Denna balans måste vi lösa.
Intervju av Anneli Björkman, 2015
Fakta - Edith Ngai
Titel: Docent och universitetslektor i datorteknik vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet
Ålder: 34 år.
Första datorn: Jag var kanske 5 eller 6 år och fick den av min farbror som är elektroingenjör och datavetare. Men jag förstod inte mycket av hur den fungerade så jag använde den knappt. Och den programmeringsklass min mamma satte mig i när jag var 6 eller 7 var för svår för mig. Men efter tre år i grundskolan hamnade jag i en annan datorklass och den var lätt.
Kvinnor och datavetenskap: Fortfarande finns det mycket färre kvinnor än män inom IT. Just nu gör vi mycket för att uppmuntra kvinnor att studera och göra karriär inom det här området. Den 24-26 september arrangerar vi the Women Encourage Conference genom Association for Computing Machinery, ACM. Det är den största datavetenskapliga konferensen för kvinnor i Europa. Det är inte bra om alla enheter utvecklas av män eftersom de kanske inte vet vad kvinnor behöver och vill ha.
Om Uppsala: Jag blev kär i Uppsala när jag kom hit på jobbintervju en dag i maj. Vädret var så vackert och människorna supertrevliga. Nu bor jag med min man, som också är från Hong Kong, i Årsta som är ett väldigt lugnt och grönt område. Och nyligen blev jag svensk medborgare!